Lägga ner eller fortsätta?
Det är fasen inte lätt att veta vem man kan lita på eller inte.
Ska man gå på magkänsla eller chansa? Ja, jag vet inte. Magkänslan, speciellt om den är lite obehaglig eller tveksam brukar vara rätt.
Förståndet då? Kan man lita på sitt eget förstånd? Njaa...man tänker inte alla gånger enbart med hjärnan. Det är så mycket annat som spelar in. Erfarenheter, önskningar, drömmar, fantasier och behov.
Speciellt det där jädra behoven är svåra att tänka förbi.
Jag har börjat tveka. Vet inte om det här är min grej. Är nog på tok för naiv och godtrogen. Jag litar helt enkelt på folk. Eller förutsätter att de tänker som jag eller iallafall gör som jag.
Men gör jag allt så bra då? Ställer jag inte för höga krav på dem. Vill man inte bli bemött som man själv bemöter? Eller är det tvärtom man säger?
Jag har nog inte heller helt rent mjöl i påsen alla gånger.
Men man är ju alltid sig själv närmast. Och jag vill bli bemött med respekt ta mig tusan, annars får det va. Dessutom vill jag vara nummer ett. Inte ett andrahandsval eller till och med ett undantag. Nej då får det också va. Så det så!